En dag införskaffade jag mjukvaran Painter till min Mac. Nu öppnade sig ett hav av möjligheter...lite trevande letade jag mig fram bland pennor och penslar. Prövade olika gränger, lager, kritor. Ritade, deletade och ritade och... Känslan jag fick var lik den jag förnam då jag som liten stod framför den svarta griffeltavlan som pappa "byggt"; en kolsvart, alldeles orörd yta att fantisera på och känslan av att ingenting var för evigt; misslyckades jag eller tröttnade jag, vips så tog jag trasan i hand och suddade ut. För att sedan börja om, på något nytt... Nu, idag kan jag inte bestämma mig för om detta var något positivt eller negativt...men så var det i alla fall. Vips! så börjar vi om. Ingenting varar för evigt, vips!!! En livshållning?
En av dom första illustrationer som publicerades i GP, gjord i Painter, var fyren ovan. Smörbådan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar